De auktoritära tendenserna är ett hot mot demokratin

Europaparlamentet har nyligen röstat igenom två förslag för att handskas med länder som bryter mot grundläggande rättigheter. Sverige behöver driva på bland medlemsländernas regeringar så att förslagen blir verklighet, skriver EU-parlamentariker Bodil Valero (MP).

Få har nog missat att demokratin och rättsstaten är satta under hårt tryck i flera EU-länder.

Länder som Polen och Ungern skulle med sin auktoritära utveckling aldrig blivit insläppta i EU om de ansökt om medlemskap i dag.

Ungern har tvingat bort ett välkänt universitet ut ur landet och kriminaliserar nu hemlöshet.

Polens nationalkonservativa regering har satt rättsväsendet ur spel genom att tillsätta regeringstrogna domare.

Spanien har yttrandefriheten satts ur spel genom en munkavlelag som kan ge böter på upp till 5,8 miljoner kronor för den som demonstrerar utan tillstånd.

Saker som vi länge tagit för givna såsom rättssäkra domstolar, en fri press och jämställdhet är inte längre lika självklara.

De auktoritära tendenserna sprider sig och är ett hot mot såväl Europas befolkning som svensk demokrati och politik, då allt fler beslut tas på EU-nivån.

I mitten av januari röstade EU-parlamentet igenom två viktiga förslag för att med budgetens hjälp värna och stärka demokratin i hela EU. Dels ett stödprogram för civilsamhällesorganisationer och andra som arbetar med demokrati och mänskliga rättigheter, som jag är ansvarig för.

EU har under en lång tid gett stöd till organisationer som arbetar med detta utanför unionens gränser, men nu behöver vi också slå vakt om demokratin inom unionen.

Folkrörelser och miljö- och människorättsorganisationer har haft stor betydelse för utvecklingen av demokratin och mänskliga rättigheter i Sverige och i många andra länder.

Men i dag ser vi hur civilsamhället hotas och förtalas när de granskar makten och står upp för våra grundläggande rättigheter.

EU-parlamentet röstade också för ett förslag om att koppla EU:s budget till unionens rättsstatsprinciper. Det är välkommet.

Det innebär en möjlighet för EU att besluta om att frysa utbetalningar från budgeten om ett medlemsland brustit i efterlevnaden av rättsstatens principer.

När ett land eller ett företag bryter mot våra miljölagar så kan det få böta då det inte är en politisk avvägning utan en juridisk fråga. Men om ett land bryter mot grundläggande mänskliga rättigheter händer ingenting.

Det är orimligt att länder som bryter mot EU:s grundläggande demokratiska värden samtidigt kan ta emot miljarder i EU-stöd.

Nyligen drog Polen tillbaka en kritiserad reform om tvångspensionering av högsta domstolens domare, efter en dom i EU-domstolen och hot om böter. Att använda ekonomiska sanktioner som påtryckningsmedel fungerar och behöver kunna användas i fler fall.

Om knappt fyra månader är det val till EU-parlamentet.

De högerextrema partierna har enats om en gemensam mobilisering inför valet och undersökningar visar att de kan gå kraftigt framåt i flera länder.

Sverige är inte immunt mot utvecklingen. Vi har nazistiska organisationer som sprider hat och rädsla och ett växande nationalistiskt parti, vilket var nära att få stort inflytande vid regeringsbildningen.

Sverige måste nu driva på i Rådet för att dessa reformer med både piskor och morötter blir verklighet i nästa långtidsbudget.

EU:s hårda villkor på nya medlemsländer vad gäller demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och skydd av minoriteter behöver också gälla de länder som redan är medlemmar i unionen.

EU står inför ett ödesval. Högerextrema och klimatskeptiker hotar hela EU-samarbetet och riskerar att omintetgöra alla ansträngningar för klimatet och de demokratiska värderingar vi under lång tid kämpat för.

Men det behöver inte vara så, det är fullt möjligt att motverka populism och antidemokratiska krafter. Det är dags att vi på allvar sätter igång med det arbetet.