Den här senaste pandemin visar återigen hur oerhört sårbara våra samhällen är och hur dålig beredskap vi har för att klara människors säkerhet i våra länder. I Sverige har målen för vår säkerhet, sedan det kalla kriget upphörde, handlat alltmer om människors säkerhet. Målen för svensk säkerhet är (enligt den nationella säkerhetsstrategin från 2017) ”att värna befolkningens liv och hälsa, liksom samhällets funktionalitet, samt förmågan att upprätthålla grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter”. Ändå nämns hälsohot bara kortfattat i slutet av strategin och där sägs att vi ska ha god beredskap.