La cosa está floja

Under två veckors tid har jag hört ”La cosa está floja” (innebörd ungefär ”det är dåliga tider”) av taxichaufförer, restaurangägare, butiksägare, släktingar och vänner om och om igen. Krisen är det alla talar om. Inte klimatkrisen utan den ”så mycket värre finanskrisen”. I Spanien är det kris. Arbetslösheten är rekordhög (ändå har Victor svårt att få tag i ett butiksbiträde). Byggbranschen har gått i stå, vilket var på tiden med tanke på att det byggs så mycket att det inte finns människor att fylla byggnaderna med. Turisterna kommer inte lika många. 7% har turismen gått ner på Kanarieöarna och 10% på fastlandet. Och de turister som ändå kommer tar med sig smörgåsar till stranden. Taxichaufförerna kör inte runt på gatorna längre och plockar upp resenärer. De står stilla vid taxiangöringsplatser och väntar på resenärerna. Det har inte med att de vill minska utsläppen att göra, men bränslet är dyrt vilket ju är bra för klimatet. Min svåger är nybliven farfar och oroar sig för tillfället för annat än pengar. Han talar också om kris, men snarare om världens undergång. Och visst är det många kriser på gång i världen: klimatkris, finansiell kris, jobbkris etc. men det blir ju knappast bättre av att vi alla sjunker ner i ett djupt svart hål och tror att vi inte kan göra något åt situationen när det egentligen är så att alla dessa kriser förmodligen kommer att leda till en oerhörd kreativitet och en mängd nya och bättre lösningar för framtiden. Så även om la cosa está floja just nu är det ju inte kört.